Vad är miljövänligt och hur kan vi påverka miljön på ett positivt sätt? Här finns tips för att leva miljövänligt för en bättre miljö och för att rädda miljön genom att göra miljövänliga saker och klimatsmarta val i vardagen för att leva hållbart och sunt.




Innehåll:   Här och nu  •   Kosmos, jorden och luften  •   Vatten - salt och sött  •   Ekosystem och biologisk mångfald  •  
         Människan och miljön  •   Vad kan vi göra?  •   Tänk om!  •   Grön stadsplan  •   Skicka meddelande     		Read in english!   
 
 
Varför finns denna hemsidan och vad är den bra för?

Här finns info om vår planet, oss, ekosystem och miljö, men även lite nya idéer. Eftersom moder Jord fått feber finns också gröna tips på hur vi kan få henne må bättre. Glöm inte att jorden klarar sej bra utan oss -  men vi klarar oss inte utan vår jord.



Här och nu.


Det diskuterades många viktiga politiska frågor inför det svenska riksdagsvalet som handlade om oss, ekonomin och samhället. Det tveklöst viktigaste är hur vi förhåller oss till vårt jordklot men tyvärr märktes inte det i valresultatet. Utan en fungerande och bra livsmiljö har de andra frågorna inte så stort värde. Ingen vill ha det ogästvänligt, förorenat och nedskräpat i eller omkring sitt hem. Därför måste vi alla ta ansvar för vår planet - det enda hem vi har.


Upp!

Kosmos, jorden och luften.


Det kan tyckas konstigt att det inte finns en plats till som vi kan leva på. I universum finns fler stjärnor än det finns sandkorn på hela vår jord. Bara i vår egen galax, Vintergatan, finns hundratals miljarder stjärnor med sannolikt minst en planet som kretsar runt sin sol. Alla obeboeliga för oss.

Att vår planet är en så perfekt plats för oss beror på att vi är skapta efter de förutsättningar den gett och fortfarande ger oss. Under miljarder år har livet anpassat sej efter omgivningen om och om igen. Det liv som inte kunnat har inte överlevt. Jorden är unik. Det enda stället för oss.

Hemoglobin är ett protein som består av en kombination av molekyler, sk. aminosyror. Hemoglobinet finns i våra röda blodkroppar och transporterar syre till alla delar i kroppen. Att ett protein skulle komma till av en slump är lika osannolikt som att en virvelvind passerar ett skrotupplag och lämnar efter sej en komplett jumbojet (enligt astronomen Fred Hoyles).

Drygt 80 km (50 miles) över havsytan räknar NASA med att rymden börjar. Människans höjdgräns för att leva kontinuerligt på är vid 5500 meters höjd över havet. Kroppen kanske kan anpassa sej till lite högre höjd, men blodet blir då trögflytande på grund av att mängden röda blodkroppar ökar vilket gör att andra problem uppstår. Under havsytan blir det också problem som bekant.

På en normalstor jordglob motsvarar dessa 5500 höjdmeter bara lite mer än tiondels millimeter eller något lager färg. Låt oss vara rädda om vår luft.

Upp!
 

Vatten  -  salt och sött.


Sandsjön i Sandsjöbacka naturreservat.
Det finns mycket vatten på vår planet, omkring 1.3 miljarder kubikkilometer. Jordens vatten är ett slutet system och har funnits i cirka 3.8 miljarder år, sedan jorden var ung.

Trots att våra kroppar består av två tredjedelar vatten, som i sina proportioner av salter och mineraler är väldigt likt havsvatten, kan vi inte dricka havsvatten. Det är dödligt giftigt för oss och för nästan alla djur och växter på land som är beroende av sötvatten.

Bara ungefär 2.5% av allt jordens vatten är sötvatten. Av det är c:a 87% fruset i inlandsisar och glaciärer, finns i marken eller är på annat sätt oåtkomligt för oss. Det som blir kvar är en liten bråkdel av allt vatten och motsvarar ett lager på 8 meter runt hela planeten eller knappt 500 kubikmeter per person. Vi behöver även vara rädda om vårt vatten. 		 

        Fakta: Tillverkning av ett par jeans förbrukar 10 kubikmeter vatten, för ett kg nötkött går det åt 15 kbm (1 kbm = 1000 liter).


Upp!

Ekosystem och biologisk mångfald.


  Jordens olika ekosystem är viktiga för oss. Där regleras klimatet, vatten renas och där bildas syre. Växthusgaser och solenergi binds. Växter omvandlar solens strålar med hjälp av näringsämnen i marken till mat för djur och människa. Djur och växter samverkar i ekosystemen och ibland uppstår nya arter.

En viktig förutsättning för ekosystemen är att den biologiska mångfalden inte utarmas. Risken är överhängande om livsmiljön blir alltför liten eller förstörs, om någon för systemet viktig art utrotas eller att föroreningar och miljögifter påverkar fortplantning eller natur.

Bara för att ett djur eller en växt inte har ett direkt värde för oss människor kan arten vara betydelsefull för omgivningen eller för andra arter och i ett längre perspektiv ändå spela roll för oss.
 

Världens ledare har förbundit sig till 17
globala mål. Klicka på bilden och läs ...

Läs om Globala Målen


Upp!

Människan och miljön.


  All vår miljöpåverkan; från fimpar på marken och skräp som slängs ut från bilfönster till skorstenar och avlopp som spyr ut mängder av växthusgaser och gifter dygnet runt visar på en otrolig nonchalans, okunskap och kortsiktigt egoistiskt tänkande. Vi människor har inte någon rätt att förorena, förbruka jordens resurser på ett icke hållbart sätt, skövla, skada, döda eller utrota varken djur eller människor. Det pratas då och då om mänskliga rättigheter. Detta är definitivt inte det.
 
 

Jorden - mark, vatten, luft och allt levande - måste hanteras med respekt, kärlek och omsorg. Precis på samma vis som en kär vän, livskamrat eller någon som betyder mycket. Det är en mänsklig skyldighet att vara rädd om vår miljö och framtid. Men det räcker inte skapa medvetenhet och kunskap om problemen. Det måste också förstås av alla och även efterlevas.

Låt våra barn och kommande generationer få kunna känna stolthet över vår nya ansvarstagande livsstil. Hur kommer det annars gå? 		Apans utveckling.


Upp!

Vad kan vi göra?

Jag bara undrar ...


Det du gör spelar roll. Att vara miljömedveten är en livsstil att vara stolt över. Berätta för andra.
Fler och fler kommer bry sej och agera. Ju fler som bryr sej desto bättre kommer miljön att bli.
Här följer några tips på vad du kan göra:


Gröna tips! Hur göra och varför!
• Ät mindre kött. Köttproduktion är ett stort slöseri med resurser och är inte miljömässigt hållbart. De mängderna vi sätter i oss idag gör många sjuka. Väljer du oekologiskt kött är det mer resurskrävande eftersom konstgödsel framställs med hjälp av fossila bränslen. Det handlar också om djurens livsvillkor. Vegetariskt är ett smart alternativ.
• Välj ekologiskt. Att välja ekologiska och/eller närproducerade varor och mat bidrar till sparade resurser och en bättre miljö. Att den ekologiska maten är nyttigare och ofta smakar bättre gör ju inget!
• Spara vatten och el. Lite uttjatat vi det här laget. Att hushålla med resurser är alltid positivt. Spara varmvatten genom att bada mer sällan och/eller duscha smartare. Stäng av vattnet när du tvålar in dej eller schamponerar frillan. Sänk innetemperaturen. Det gäller att ha miljötänk i alla situationer.
• Minimera soporna. Skaffa en kompost, om du inte redan har det. Där slänger du allt nedbrytbart; frukt- & grönsaksskal, kött- eller fiskrester från matlagningen, kaffesump, hushållspapper mm. Men inte mat. Ingen mat ska behöva slängas för att den blivit dålig. De flesta har frys och affären så nära att färskvaror inte behöver bli dåliga. Är risken överhängande ändå? Laga något smaskigt och frys in. Tänk också på att mediciner inte slängs i soporna. De ska till apoteket.
• Prylar och saker. Saker som är funktionsdugliga men för jobbiga att sälja - lämna till second hand eller liknande. Är grejer trasiga, försök laga innan du lämnar till återvinning. Många gånger är det enkla fel.
• Stressa mindre. Planera dina ärenden och göromål. Gör minst två ärenden vid samma tillfälle. Med lite framförhållning slipper du plötsligt hasta iväg för att fixa något. Det positiva är att du får tid över. Även miljön blir glad.
• Små ärenden / inköp. Varför inte göra de små ärendena till fots eller på cykel. Du får fin vardagsmotion samtidigt. På med ryggan bara!
• Ta bilfri dag. Låt bilen stå minst en dag varje vecka. Åk med allmänna färdmedel eller cykla till jobbet. Att samcykla blir bara populärare.
• Skippa gymmet. Träna ensam och/eller i grupp i din hemmiljö och spara tid. Vardagsmotionera med kompletterande styrketräning framför tv:n. Att stressa till gymmet med bilen för att klämma ett pass är ju bara så fel.

Upp!

Tänk om!


Det är lätt att fastna i det gamla. Vare sej det är arbetssätt, tankegångar eller annat kan de ha
nått sitt bäst-före-datum för länge sedan. Här följer några punkter som kan anses kontroversiella.


• Resursförbrukning eller sparsamhet.

Om alla på jorden skulle leva som vi svenskar skulle det behövas tre jordklot (enl. WWF:s beräkningar). Är det då vettigt att stimulera till mer produktion och förbrukning av jordens tillgångar i form av miljöbilar, el-cyklar, solceller osv? Vi luras att tro att konsumtion leder till en bättre miljö.

Istället borde reparation och/eller effektivisering genom uppdatering med ny teknik av redan tillverkade varor, produkter, fordon mm premieras. Nytillverkning i alla lägen kostar för mycket reurser för att vara miljömässigt försvarbart.

Behövs verkligen subventioner på solceller? I ett land med så mycket vattenkraft? Mer fokus på sparsamhet och smartare utnyttjande av elektriciteten borde vara vettigare.

Damma av och smörj upp den gamla cykeln i förrådet. Att det tar lite längre tid utan hjälpmotor är bara positivt. Vem mår dåligt av motion och bättre kondition?


• Ekologiska varor ska alltid vara billigare än oekologiska.

Varför är ekologiska varor dyrare? Borde inte de vara billigare än det som belastar miljön mer och är sämre för vår hälsa? Förändring måste ske. Kanske med lagstiftning om så behövs.


• Subvention av arbetsresor är förlegat. Mycket bilkörning bör avgiftsbeläggas.

Varför är långa arbetsresor subventionerade? För miljöns skull bör vi åka mindre. Långa resor och mycket bilkörning måste kosta mer. Kanske kan du skaffa ett jobb på närmare håll. Byt ut subventionerna mot en avgift.

Bilåkning handlar mycket om tid och pengar. Vilken snittfart kan man åka med i köer, rondeller och över fartgupp? Hur mycket tid lägger du på och i bilen?
En tung bit är kostnaderna, personliga och allmänna, direkta och indirekta för skador, invaliditet och dödsfall. Vad är den verkliga kostnaden för bilismen?

Fakta: Den genomsnittliga körsträckan per bil och år är lite mer är 1200 mil.
Det betyder att på drygt tre år har bilen avverkat en sträcka som motsvarar ett varv runt jorden. Ofta bara i närområdet och ofta bara med föraren ensam i bilen. Kan det vara vettigt?


• Låt alla transportslag ha samma förutsättningar.

Utsläppen från svenskarnas flygresor är nu ungefär samma mängd som från landets alla bilar. Från 1 april har vi nu en flygskatt på 60-400 kr på resor som påbörjas i Sverige. Läs här: Lag (2017:1200) om skatt på flygresor. Men varför ska flyg och fartyg gynnas med skattebefrielse från energi och koldioxid och inte ha samma skatter på bränslet som våra bilar? Det är för närvarande ungefär 60% av priset. Även el, bland annat till bostäder, har också dessa skatter.

Fakta: I en internationell överenskommelse från 1944 (hur mycket tänktes på miljö då?) har man bestämt att flyget ska främjas och därför undantas från skatt på bränsle eller koldioxidutsläpp.

Den nya skatten är ett steg i rätt riktning. Men mer behöver göras för att få det miljövänliga tåget konkurrenskraftigt. Fortfarande får miljön betala för mycket av flygets utsläpp. Låt oss visa vägen med ett ansvarstagande miljötänk genom att nationellt flyg får betala energi- och koldioxidskatt. Snart följer andra efter och i framtiden kommer även internationellt flyg betala sina kostnader.


• Ny stadsplanering med miljöfokus (bild nedan).

I stort sett alla städer och byar har massor av asfalterad yta för trafik. Vägar, genomfartsleder och parkeringar hör inte hemma inne i modern grön stadsmiljö. I den tysta framtidsstaden utan trafikbuller är huvudfordonet cykel.

I framtidens stad sker alla transporter till staden via en distributionscentral i stadens utkant. I närheten finns parkering för det egna fordonet (p-däck under jord), bussterminal mm. Där omlastas varor för miljövänlig transport inne i staden med elfordon eller lastcykel, till butiker, kontor, boende osv.

All egen transport av varor eller saker i staden sker till fots eller med cykel. Lastcykel finns att låna kostnadsfritt. Större transporter beställer man av distributionscentralen. Kanske till centralgaraget i utkanten av staden för vidare transport med eget fordon. Ett antal fria transporter till och från hemmet per år vore rimligt.

   • Observera att färgfälten för fastigheter beskriver ungefärliga områden för hus och är alltså inga huskroppar!

Framtidens stadsplan

I den ideala staden, som vi ser det, går eller cyklar man till jobbet, dagis, skola, affärer, sjukvård, rekreation i naturen mm. Med närhet till det mesta kan det inte bli så mycket grönare.

I stadsmiljön ska det inte vara någon väg för fordon, bara för gång och cykling. Därför kan barn släppas iväg till skolan på egen hand utan risk för olyckor. Runt staden måste finnas en "ringväg" för ambulans och räddningstjänt och som även kan användas för transporter av varor och grejer. Kanske transporter också ska kunna göras under mark i kulvert.

Tycker du något om denna hemsidan?
Synpunkter, ros eller ris?
Vi vill gärna gärna veta.

Skriv ditt meddelande här!

Upp!

Traxsports miljöteam uppdaterade senast 2018-12-19.